I går firade jag och min älskade att vi varit tillsammans 730 dagar. Två år med andra ord.

Vi har haft våra motgångar, medgångar och ceperyck, men vi har överlevt och vi lever än. Minns fortfarande när vi låg på rygg i min säng, som endast kompisar, och jag så gärna ville berätta för dig att jag var kär i dig. Så kär. Men jag frågade istället dig och du svarade:

"Jag tror jag skulle kunna bli kär i dig om vi började umgås mycket igen."
"Aha... ja, jo, jag med..." var mitt svar.

Nu i efterhand så har jag fått veta att du också ljög, att du fortfarande var kär i mig, men att du som jag inte ville säga det först. Inte vara sårbar.

Jag älskar dig så mycket och jag hoppas på att det blir fler år med dig. Du gör mig till en bättre människa. Med dig är jag lite mer cepe.