Det är trist att det ska behöva vara så här, men det är så här det är.

I dag när jag gick från bussen - cirkus 20 minuter sedan - så kände jag mig tvungen att överge min vanliga rutt, där jag går på en gångväg bland träd och utan lyktstolpar, och i stället promenera ner till bilvägen bara för att där finns större flyktmöjligheter och betydligt bättre uppsikt över omgivningen. Om de skulle komma så skulle jag kunna springa ifrån dem.

Jag är rädd när jag går från bussen och hem.
Rädd.
Rädd för att bli överfallen och få bröstkorgen intryck.
Rädd för att de ska vara just på min väg hem. Det är inte så här det ska vara.

Men man får kanske skylla sig själv när ett stort killgäng står och kastar sten på dem - för skojs skull. Så i och för sig kan man kanske inte klandra dem för att vara arga. Å andra sidan så finns det ju vissa saker de borde göra någon annanstans. Som att ha trekant i någon randoms trädgård. Inte okej.

Vissa har pratat om att skjuta dem och det sas till och med att de gjort det, men när jag såg dem utanför vårt hus blev jag lite tveksam till att de var döda. Min personliga åsikt är att de inte borde skjutas, tycker man kanske kan söva ner dem och förflytta dem till någon annan ort som inte är lika badass.

Balltorp (ha-ha) till exempel.

Det är ju ändå vårt fel att de blivit så arga.