Dag 23 - Det här får mig att må bättre.

Dag 25 - En bild från mitt rum/lägenhet.

Om jag blir riktigt förbannad på någon kan jag ibland brista ut i gråt mest för att jag blir så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Detta är en grymt irriterande egenskap eftersom jag inte får sagt någonting om jag går runt och snyftar mellan varje halvt ord som blir sagt.

Gråter även till filmer, riktiga som animerade. Började ju som sagt gråta till Nalle Puh trailern om ni minns?

Ibland har jag lätt för att gråta när jag hackar lök, men ibland inte. Det är svårt det där.

Jag gråter när jag blir sårad på riktigt, för besviken eller bara ledsen eller depp. När jag är ledsen vill jag gärna gråta, det får mig att må bättre sen. Hade en period för något år sedan då jag inte gråtit på ett års tid. Inte bara det att jag inte hade mycket att gråta över, utan jag kunde inte ens gråta när jag väl försökte och kände att det hade varit skönt att bara släppa taget om känslorna.

Ändå gråter jag faktiskt rätt sällan. Gråter ogärna offentligt också. Det är bara jobbigt och tycker inte om det.

Slutligen: Jag kan även börja gråta över ingenting. Gråta över att min tröja är för skrynklig, att jag råkat ta fel tandkräm eller börja gråta för att jag blir så förbannad på Victor när han glömmer säga att han inte kan svara för att han har träning. Fast det kallas PMS. Och det kan vara jäkligt roligt också!