Ser fram emot att klättra, har faktiskt aldrig tidigare gjort det. En liten, liten oro börjar dock komma krypandes. För det första har jag ju aldrig klättrat och det känns lite fel att börja på en dag då jag är halvsjuk och inte har någon som helst styrka i kroppen, för ja, man måste gå ändå! För det andra vet jag inte riktigt vart vi ska. Eller jo, jag vet ju så klart vad stället heter, men har inte den blekaste var det ligger eller hur man tar sig dit. Har lämnat det ansvaret på Tim, så det är hans fel om jag går vilse.

Det som känns rätt bra är att jag inte är ensam med att vara en nybörjarklättrare. Detta har Johannes skrivit om klättringen:

Och såvitt jag vet är jag en aning vigare en din gemene mögelost. Sådeså!

Hoppas ni tänker på oss friluftsdagare när ni själva sitter instängda i skolan. KRAM!