Solen sken och jag hörde genom väggarna hur fågelsången fyllde luften där ute, så jag gick ut och satte mig utanför dörren. Vilken härlig luft det är på morgonen! Det hade jag helt glömt av. Funderar på att gå upp vid sju  någon morgon och sätta mig i hammocken, bara för att få andas in den friska och goda morgonluften lite längre. Nu är den nämligen rätt borta. Och ja, luften var god, det var den verkligen! Det var som att jag inte kunde andas nog mycket, utan jag ville kunna sätta tänderna i den och smaka. Den luktade... söt och frisk.