Långdistansförhållande

Min Victor åkte idag (igår) vid två. Då for han upp till Sthlm igen. De sista timmarna och framförallt de sista minuterna är alltid lika plågsamma. Man står där och kan inte fatta att personen som står tätt, tätt intill en kommer försvinna mil, mil och åter mil bort om bara några timmar.

Nu är han mil, mil och åter mil iväg. Han är i Sthlm. Jävla Sthlm. Och dessutom pajade hans mobil, så han köpte en nu - som också pajade. Så efterblivet.

Vill bara begrava mig under täcket. Saknar honom lite. En aning. En ganska stor aning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0