Jag måste erkänna en grej. Möjligt att jag har sagt det tidigare, men nåja. Jag är ganska blyg av mig, så har inte träffat hans föräldrar särskilt mycket. Okej, nu är ju inte det hela sanningen. De har 2 katter också och jag kan knappt vistas inomhus där mer än 5 minuter utan att mina ögon börjar rinna. Det är anledningen till att han alltid kommer till mig och inte jag till honom. Och det är så tråkigt! Snacka om fail, jag har träffat hans moder kanske 5 gånger och hans fader som högst 2. Det börjar kännas extremt märkligt att ha varit tillsammans med någon såhär länge utan att lärt känna hans föräldrar.

Och nu återkommer jag till blygheten. Anledningen till att jag nu inte bara proppar i mig medicin och åker upp och träffar hans familj är att hans kusiner tillfälligt bor hos dem. Så det är rätt mycket släkt och sådant där uppe. Det skulle inte bli bra om jag kom dit och träffade ALLA bara sådär. Hade typ... dött.

Måste träffa dem snart innan jag flippar över detta faktum.