Det var en kvinnlig läkare som tog emot oss. Fick börja med att dra igenom hel grejen. Att jag haft ont i magen fram och tillbaks sedan fyran, att jag inte orkade gå runt med det längre och att det fanns en chans/risk för att jag är laktosintollerant. Sedan pratade vi massor och hon skulle klämma på mig mage, men den kändes bra.

Vi påpekade också lite om hjärtat, att det fortfarande slog lite för snabbt, så vi ska till Östra för att kolla upp allting igen. Göra en uppföljning från 2005 (då jag låg på sjukhus fram och tillbaks pga hjärtat).

Hon ville att jag skulle testas för gluten och laktos, så jag måste ta ett blodprov i nästa vecka. De fick för sig att jag skulle ta det i armen. Hell no! Aldrig att de sticker in den där nålen och slangen i min arm en gång till. De får glatt ta och sticka mig i fingret i stället! Hoppas bara att det går.

Har en fobi mot framförallt kanyler och fick tårar i ögonen när hon sa att de antagligen var tvungna att sticka mig i armen även denna gång. Hon försökte muntra upp mig med att säga "men de är jätte proffsiga här och har gjort det många, många gånger", men vad skulle det hjälpa? Nålen är fortfarande där och de sticker fortfarande in en slang i armen på mig, det är inte smärtan jag är så rädd för. Sedan sa hon också "Det finns emla-salva som man kan lägga på för att...", sedan avbröt jag henne. Den hjälper ju inte. Den bara bedövar en aning. Och kylsprej hjälper inte heller. Usch.

Men det löser sig säkert på ett eller annat sätt. Det blir bra. Snart får jag väl reda på vad som är felet på min älskade mongomage!